Ljuset är det språk som gör konsten – recension Västerbottens Kuriren 18/2
Tidningsversion av recensionen i Västerbottens Kuriren den 18 februari 2023
Publicerad i Västerbottens Kuriren den 18 februari 2023
Fredrik Vestergårds utställning Ögonblick visar konstnärens uppenbara intresse för geometri och precisa mått. VK:s kritiker Marit Strandberg har besökt Galleri Oss.
Efter en något spretig jul- och nyårsutställning med Take away Art tar nu en betydligt mer enhetlig utställning vid på Galleri Oss. Detta med den Göteborgsverksamma konstnären Fredrik Vestergård. Sedan sin första konstutbildning här i Umeå i mitten av 90-talet har konsten och utbildningarna varit många för konstnären och uppdragen har också droppat in. Senast finns nu ett offentligt verk av Vestergård representerad i de nya psykiatribyggnaderna vid Norrlands universitetssjukhus.
Med uppenbart intresse för geometri och precisa mått i många av sina tidigare uttryck så går samma grunddrag att hitta i denna utställning – en längtan att finna de ursprungliga formerna. Men dessa glänsande objekt är sprängfyllda med tolkningar i sin enkla och rakframma kommunikation. Här är det ljuset och ickeljuset och reflektionen och allt du kan se däri som är det språk som valts. Kloten i olika storlekar fästade på galleriets väggar skimrar som färgade spegelklot eller fat. Det dina ögon betraktar i dem i stunden blir det du uppfattar av färg, form och ljus.
Objekten är blanka, hala, tåliga men i sin hållning konstanta, neutrala och söker inte efter att döma. Inte helt förvånande heter flertalet verk just Iris. Ögon som fångar upp minsta ljusstrimma som det blanka havet fångar månens. Ett slags ljusbekräftare. Även i den mörkaste grotta kan ljus sippra in om det finns något som fångar det – en vattendroppe eller ett öga. På så vis blir dessa objekt också bärare av hopp. Oavsett vad eller vem som speglas i dem så finns ljuset där. Omöjligt att utplåna.
Värt att nämna är oljemålningen ”Flicka i profil” som sticker ut i samlingen med sitt föreställande innehåll – en målning av en nu avliden, okänd person från ett gammalt fotografi. Likt de andra verken är skimret i denna bild också dominerande. Beroende på belysning sprakar hon av liv, eller i skugga – evigt beredd att suga upp ljuset.
Marit Strandberg
